Ok it’s
time to start with the renovation of one of the VeloSoléxes that I have. This
one I bought for spare parts but it seems to nice to be a spare part moped so
it will be my monster VeloSoléx. Meaning it will be the one with a tuned engine
that will do horrifying 35 km/h. To all of you that don’t use the metric system,
that’s awfully fast, Like a space shuttle on ecstasy…
The VeloSoléx is far to nice to be a spare moped.
The VeloSoléx has crasched some times and the handlebar is bent inwards on both sides.
Some electric default
Missing the cover
The throttle is at maximum and the handbrake is conected to the decompression. Genius... Not
So with two
mopeds, both red, and three engines it will be a couple of fun weeks coming up.
First we
start with the dismantling of the engine. Basically it’s straight forward and I
use to start with the tank and the cover to the fly wheel. I do have two tools
I made my self, the bearing puller and the fly wheel puller. Otherwise it’s the
ordinary workshop tools that I collected over the years and I particular the 6 –
14 mm spanners and the 21 mm spanner when dismantling the clutch.
I made an
engine stand but you could do this operation with the engine mounted but it’s easier
to have the engine on the workshop . The only part that I find a bit hard is
the dismantling of the crankshaft and the bearing 6302 next to the crankshaft.
I use to put the engine on my barbecue and let it heat up so that the aluminium
expands a bit faster than the bearing in steel. Then I use a bearing puller to
extract the bearing from the engine.
Engine stand from scrap material
Home made baering puller. :-)
Ready to go
Slowly getting there.
What's cooking?
An engine!
Pulling out the bearing.
After the
dismantling its time to clean all the parts and I use degreaser first to get
the worst grease of the parts before I put them in the ultrasonic cleaner.
Lots of dirt comming off!
Then in to the ultrasonic cleaner
Done!
Now it’s time
to order some new bearings and oil seals etc before we assemble the engines
again. Three engines to do and one of them should be a MONSTER engine. 😊
Då var det dags att aktivera denna blogg igen efter några år av träda. Skälen till detta är många men mest att jag nu införskaffat några VeloSoléx 3800 som ska göras i ordning till sommaren. Hade en VeloSoléx 45 från 1952 men den såldes vidare efter tid i träda. Bloggen kommer som vanligt att blanda mopeder, bilar, träning mm i en salig röra. Dessutom med en stor portion humor. Så låt oss börja!
I Begynnelsen var ordet och ordet var hos fransmännen och ordet var VELOSOLÈX. Ja eller rättare sagt när vi var på TSV Blåröks Mellstaträff blev suget för stort i mopedtarmen varför tre mopeder inköptes. Två av dessa är av märket VeloSoléx och en är en Monarped. Alla är naturligtvis i olika stadier av förfall varför denna vinter kommer att ägnas åt renovering.
En röd Velosoléx som ska ha varit i Holland på semester samt en Monarped funnen på en balkong på Östermalm.
En röd från svenska Cykelfabriken.
Nu inleder vi motorrenoveringen på VeloSolexarna då det dels är lite lättare än den växlade Flintamotorn som sitter på Monarpeden men även väldigt roliga då de i sin enkelhet är tekniskt avancerade. Målet är riktig Solexracing.
Men till dess önskar jag er en trevlig fortsatt ledighet nu så här i mellandagarna. Själv kommer jag att tillbringa tiden i garaget.
Smaka på ordet! Femtioårskris! Säg det långsamt FEM TIO ÅRS KRIS. Ni förstår själva, i fem till tio år ska jag ha en enda lång kris. Det gäller att göra det bästa av den med andra ord.
Så vad kan då vara bättre än att hitta på något som jag aldrig gjort förut och aldrig, efter det att jag avslutat det, vill göra igen. Jag har redan prövat klassikern en gång och det blev inte bra då jag av bara farten gjorde tre till. Jag har prövat Ironman en gång och det blev inte heller bra då jag gjorde det ytterligare en gång och troligen kommer att göra det igen.
Karl-Harald Skägglös gör sig redo i Ultravasans startgrupp fyra
Jag har funderat på problemet och kommer 2018 då jag fyller femtio, som en gåva till mänskligheten, genomföra en SUPERKLASSIKER. Det vill säga Styrkepröven som är 543 km cykel, Ultravasan som är 90 km löpning och Nordenskiöldsloppet som är 220 km skidor. Simning frågar ni er då, vad ska han simma för lopp? Blir det Vidösternsimmet om 21 km? Någon måtta på galenskapen får det vara, jag vägrar att kissa i våtdräkten, där går gränsen.
Nu finns det säkerligen de som säger att Vänern runt är längre med sina 580 km vilket är sant men det sträcker sig över tre dagar vilket betyder att man vilar åtta timmar mellan etapperna. Styrkepröven innefattar inget sådant.
Vad behövs då för att genomföra denna typ av galenskap? Jo cykel, löparskor, rullskidor och skidor. Jag har inte rullskidor men jag har allt annat så sådär hemskt dyrt behöver det nog inte bli. Dessutom behöver jag bli av med lite. Typ 15 kg som jag av osunt leverne lagt på mig.
Nu gäller det att skapa ett träningsschema samt plocka ut olika långlopp på skidor som måste genomföras. Skidor är min svagaste gren då jag kan inte åka utför och ramlar i varenda utförsbacke i Vasaloppet.
Vad få känner till är att bröderna Af Kleven var först runt Vättern på velicoped
Då var det dags igen att trampa den 30 milen runt Vättern. Detta år genomför min syster sin klassiker så jag lovade att hjälpa henne att fixa det mesta med anmälning logi och lite annat fix. Dessutom så lovade jag att cykla med henne runt sjön. Min kompis Fredrik hängde även han på och bokade tågbiljett hem på lördagen kl. 14.20. Själv skulle jag och Raketen från Tjörn kampera på Korpen medan min syster blev hemkörd efter loppet av sin make.
Traditionsenligt lämnade vi dalarna kl. 09 för att anlända till Motala runt kl. 13. Vi hämtade nummerlapparna och bytte starttid till kl. 20.06 då vi ville ha tid på oss och Fredrik hade ett tåg att passa. Efter detta blev det lite vila, pizza och den traditionella vaniljsåsen med en bit paj i på Ubbes.
Paj i djup tallrik är ett måste för att dränka med vaniljsås.
För att förstå dialekten lärde Raketen från Tjörn oss en ny sång vilket vi gladeligen tog till oss.
Med ingjutet mod och ny dialekt begav vi oss till starten vilket några andra även gjort. Lite trångt var det men funkade bra tycker jag. Vi kom iväg och slapp några större incidenter vid starten där det kan vara lite trångt.
Vi skulle ses vid starten. Hmm!
I stort gick första delen i väl. Syrran bestämde tempot och vi trampade på bra ner mot Ödeshög där vi stannade och fikade samt fixade lampor mm. Backspeglarna kom till sin rätt men blev svåra att använda i mörkret vilket innebar att vi inte helt lyckades håla ihop. Rullsnittet ner till Jönköping var 22,1 km/h vilket får anses vara bra med syrrans hybridcykel och att hon inte var van att cykla med mycket folk runt sig i mörker.
Efter köttbullarna i Jönköping cyklade vi vidare upp mot Fagerhult. Bankerydsbackarna gick väldigt lätt och vi rullade på till kontrollen utan större problem. Efter Fagerhult gick det betydligt sämre. Ett hällregn ställde till det och det regnade hela vägen fram till Hjo. Här tappade min syster lite sugen på att cykla Vätternrundan. Det gjorde ont över allt, det var blött, tungt och 130 km kvar. Hur i helvete skulle hon klara det som bara cyklat fem mil i år på cykeln? Men en massa spinning hade hon med sig vilket visade sig vara bra. Benen värkte inte utan var ok men tempot var nu nere på 17 km/h i snitt. Fredrik bokade om sin tågbiljett till 16.20.
Jobbigt läge i Hjo!
Men skam den som ger sig! Efter varm lasagne, besök i sjukvårdstältet och en massa pepp så klev vi upp igen på cyklarna och trampade iväg. Vet inte vad det var i lasagnen men vi hade lite medvind, regnet upphörde och snittade nu runt 22,5 km/h. Guld, vi fixar detta, tänkte jag som låg framför och drog i ett jämt tempo.
Karlsborg, Boviken och Hammarsundet formligen försvann bakom oss när vi trampade vidare. Enda otäcka var de olyckor som vi såg med folk som låg under filtar med hjärnskakningar mm. Att köra i klunga är inte riskfritt. Syrran höll undan väl när de snabbare grupperna kom men kunde även fräsa till om de kom för nära och tryckte ut henne mot vägrenen.
I mål i Motala kom vi kl. 13:51 efter 17 timmar och 45 minuter. Min längsta runda någonsin. Väldigt stolt över min syster som fixade detta. Själva hade jag och Fredrik kört 100 mil var så för oss var det ett nyttigt uthållighetspass. Man odlar pannben under dessa långa turer.
Hur gick det då för raketen från Tjörn? Jo den oljade blixten åkte runt sjön på 9 timmar och 38 minuter. Är oerhört glad att han grejade detta och väldigt avundsglad att han nu kan skryta med att vara sub 10. Själv är jag en stolt super 17.
Då var det dags att höja ribban lite för att komma iform inför Ironman i Kalmar. En kamrat tipsade om Tabata med Kettlebells. För er som undrar vad detta är kan jag meddela att Tabata är ett gammalt Japanskt ord som betyder hjärnblödning.
Gai, Yono och Kaze visar här lämplig utrustning för TABATA.
Sagt och gjort! Med en Kettlebell drog jag igång klippet på Youtube och kan villigt erkänna att det såg väldigt lätt ut i början för att avsluta med en mardrömslik värk i leder och ben.
Efter detta pass var det dags för Trainern och ytterligare 30 minuter i hårt tempo för att trampa ut fredagens skidåkning ur benen. Helt otroligt vad denna form av träning tar bra.
Ett redskap värdigt Spanska inkvisitionen.
Ska villigt erkänna att jag legat lite på latsidan när det handlar om träning inför Vasaloppet. Men i fredags bar de av tillsammans med en granne för att åka lite. Efter 42 km var det bra för min del och jag känner att jag kommer att klara av öppet spår på måndagen den 29 februari. Detta firades med en Winston Churchill och en S:t Peters. En mycket god kombination.
Då har träningen börjat för att ånyo ställa sig på
startlinjen i Kalmar för att simma 3800 meter, cykla 180 km och avsluta med en
nätt liten löpning på 42 km. Förra gången var jag matförgiftad och fick en tid
på runt 14 timmar och 40 minuter. Målet i år är att komma under detta. Vilket
torde gå om jag bara är frisk. Hotel är bokat och det enda som saknas är just
nu lite mer träning och förmåga att simma.
Redo på startlinjen i en ganska tunn våtdräkt
Nu blir det i brist på högre temperaturer och ofruset vatten träningspass i garaget med trainern.
En annan järnlady i garaget är min 2CV som har en osedvanlig förmåga
att charma alla i sin omgivning. I vinter blir det en helrenovering av motor,
framvagn och bromsar. Något som kommer att bli riktigt kul.
En bil, ett garage, en framtid!
Varje gång jag kör önskar jag att jag kunde tuta lite mer effektivt på de som vinkar. Hittade en lämplig anläggning på en marknad som kommer att göra viss skillnad.
Efter en viss tids vila från bloggen är det dags igen. Dags för en ny Ironman som ska genomföras i Kalmar 2016.
Sedan sist har jag kört Tjörn triathlon, hatat SAAB, sprungit en halvmara och skruvat på min VeloSolex. Med andra ord en helt vanlig vår och sommar.
Första passet blev en halvmara i Palma på Mallorca. 1:56:10 blev tiden och räknar man bort toalettbesöket borde jag snarare hamnat på 1:52. Fast jag får skylla mig själv. En uppladdning bestående av en halv flaska vin och tre öl är inte riktigt den bästa men helt klart den godaste.
Avslutningen av halvmaran blev bättre!
I dag var det dags för första simpasset. 1850 meter bröstsim för att känna lite hur formen är så här innan all träning startar. Fick en tid på runt 3 minuter per hundring vilket får ses som ok med tanke på hur dåligt jag simmar. Vis av erfarenhet vet jag att Kalmar kan erbjuda krabb sjö vilket gör det svårt att crawla i sundet. Tänkte vara så tränad det går på båda simsätten.
En väska med allt en simmare behöver.
Rugby-VM pågår för fullt och i dag blev det klart att Australien möter Nya Zeeland i finalen på lördag. Helt klart en match man inte vill missa. Ser redan fram mot denna helafton.
En specialkomponerad Hakka uppvisades i semifinalen mot Sydafrika.
I morgon blir det styrketräning för hela slanten. Ser fram mot ett par veckor med träningsvärk i hela kroppen nu. Känner mig som denne man och behöver lite mer muskler.
